Kategoriarkiv: Funderingar

För någon månad sedan hade jag problem med min massagebänk, min trotjänare. När jag för mer än 20 år sedan bestämde mig för att köpa en bänk av märket Tarsus var det för att jag hade hört att det var ett märke som stod för god kvalité och att det fanns möjlighet att byta ut de delar som slits.

Eftersom jag har jobbat många år har jag förstås vid behov bytt ut det som blivit nött, såsom huvudstöd och armstöd, men problemet jag nu hade var av en annan karaktär och jag ställde in mig på att det nog nu var dags byta ut min bänk. Jag kontaktade Tarsus och beskrev mitt problem, att bänken verkade trött, hade svårt att orka hissa upp och att jag förstod att man kanske inte kan begära att den ska hålla hur länge som helst.

Den respons jag fick gjorde mig väldigt glad och jag upplevde att det verkligen fanns en vilja att lösa mitt problem. Det är egentligen ingen konstig sak att skaffa fram reservdelar men i det här fallet har det gått mer än 20 år sedan min bänk tillverkades och det var lite knepigt att hitta grejer som skulle vara kompatibla. Efter en del mejlande fram och tillbaka och engagemang från min kontaktperson hos Tarsus löstes problemet och nu tror jag nog att min bänk kommer fungera resten av mitt arbetsliv.

Även om det hade slutat med att jag blivit tvungen att köpa en ny bänk så hade jag ändå fått uppleva deras engagemang och ansträngning för att hitta bästa lösningen.

När jag tänker på min egen verksamhet dyker de där orden upp igen: Kvalité. Engagemang. Kompetens.

Då och då får jag frågan hur jag benämner de som bokar tid hos mig, om jag säger ”kunder”, ”klienter” eller ”patienter”. Jag har alltid haft lite svårt att svara på den där frågan för oavsett ordval skulle det innebära att jag betraktar de som kommer som en grupp. Jag ser alla som unika individer, var och en med sin egen anledning att boka lymfmassage hos mig och varje behandling är individanpassad för att resultatet ska bli så bra som möjligt för var och en.

Visst är det väl en ovanligt vacker oktober i år. När jag tittar ut genom ett av fönstren i mitt behandlingsrum, behandlingshus, är det just nu det här jag ser. Så vackert och fridfullt! Kan man bli berusad av vackerhet?!
Hursomhelst så känns det härligt att se det som är och lägga märke till förändringarna.

Det lilla huset som sedan februari 2021 är min underbara arbetsplats har två smala, höga fönster som sitter på en höjd så att ingen kan se in (inte för att det någonsin är någon utanför, men ändå) men när man tittar ut ser man träden och himlen och fastän jag har haft möjlighet att se dessa träd under mer än 30 år (eftersom jag bor i huset bredvid) så är det som om jag nu ser dom på ett helt nytt sätt.

Jag är så glad att kunna erbjuda behandlingar i denna underbara miljö. Varmt välkommen!
Och ja, jag vet, this too shall pass. Jag minns dock från förra året att det var ganska häftigt att se hur aspens löv såg ut att tävla om vem som kunde komma först till marken. Allting har sin charm.

Sommaren närmar sig med stormsteg vilket kan föra tankarna till semesterplanering. Jag tänker på det här med upplevelser och förväntningar och hur viktigt det kan kännas att det blir som man har tänkt sig, att det blir lyckat.
Själv brukar jag påminna mig om det som en av sonens seglarkompisar sa en gång.
Solen gassade och himlen var blå när jag stod på kajen på Öckerö och hon, seglarkompisen som även var seglingsinstruktör, stod på segelfartygets däck och pratade så varmt om vuxenseglingen som man kunde boka in sig på.
Lite frestad sa jag att jag förstod att det skulle vara underbart att segla när vädret är strålande men tänk om det blev ruskväder med stormvindar och ösregn…
Leende tittade hon på mig med ögon som även dom log och svarade med övertygelse och entusiasm:
– ”Då blir ju det också en upplevelse”.

Det är något befriande i att tänka så – går det lite åt skogen så är ju det också en upplevelse.
Fungerar i många lägen.